Lundsbergsdebatten handlar om rätten till sin egen kultur

LEDARE. Påhoppet på Lundsberg är redan omdebatterat, både i tryckt media och på internet. Skolans namn ligger på allas läppar och det är inte alla som uttalar det med respekt eller omtanke. Men om man ser närmare på debatten kan man se hur trångsynt kritiken är egentligen. Det handlar om att inte tillåta att en viss grupp människor har sina egna traditioner. Därför är det med en lättnadens suck som jag läser att skolan trots allt ska få hålla öppet medan den rättsliga processen pågår. 

Från vänsterhåll har man hävdat att skolan ”representerar en unken doft av gammalt klassamhälle” som dessutom är odemokratisk. Den här typen av respektlösa och rentav hatiska uttalanden måste vi alla ta skarpt avstånd från. Precis som Ebba Wallmén har påpekat så är människor avundsjuka på de som får en bättre utbildning inom en utbildningsfokuserad kultur. I det mångkulturella Sverige borde det vara självklart att respektera den så kallade överklassens sätt att leva, men istället för att förbättra sina egna liv så kräver den samlade vänstern att allt som är bättre eller annorlunda än det de själva har ska tas bort.

Lundsberg är, precis som Ebba Wallmén påpekar, den enda svenska skola som lyckas. Den grupp utbildningsorienterade människor som där har arbetat fram en kultur av individuell utveckling och kreativ samvaro förtjänar samhällets respekt. För dem är det naturligt att använda strykjärn vid nollningen, det är en kulturell kod som förtjänar tolerans precis som vilken annan som helst. Därför var inte beslutet om att stänga Lundsberg bara fråga om klasshat, utan också nästintill om främlingsfientlighet. Att stänga en skola, så att unga människor inte kan ta del av den här kulturen, är som andra har påpekat, en grym och odemokratisk bestraffning av just dessa ungdomar. Det är en mänsklig rättighet att få ta del av Lundsbergsandan. Som Charlotta Uhler von Arnold, med sin 17-åriga dotter på Lundsberg, säger till Aftonbladet är det viktigt att få komma tillbaka till skolan nu efter strykjärnsincidenten. Jag gläds med Charlotta nu när dottern äntligen får komma tillbaka till Sveriges bästa skola, och Sveriges bästa traditioner. Lundsbergsdebatten handlar om rätten till sin egen kultur, och det krävs mer än gnälliga myndigheter och avundsjuk vänster för att ändra på dem.

Mer om samma ämne: Uppfostran: experten om strykjärnsmetoden

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s